Inlägget skulle ha kommit upp i Sverige (ja jag vet att jag är extremt seg)



Rubriken talar för sig själv. Nu är jag packad igen. Ta mig inte direkt på orden för då skulle det framstå som en lögn. Aja whatever hur som helst har jag nu packat ner mitt liv i en resväska som väger 23 kilo. Ja du hörde rätt, mitt liv finns nu nerpackat i en väska på 23 kilo. Något jag tycker är tragiskt är att man inte får ha med sig mera packning än så när man är borta 10 månader. 23 kilo är liksom en semesterresa på 2 veckor, eller för mig kanske en helg på landet, men då är jag kanske lite extrem. Men kom igen man måste ju ha lite utbud. Jag tror killarna också tycker att 23 kilo är lite. De kanske inte har med sig lika mycket kläder men de har ju andra saker de inte klarar sig utan typ proteinpulver och piller som är bra för musklerna (eller i alla fall en del killar) hehe.

Detta inlägg skulle egentligen ha pubicerats för några dagar sen (ja, jag vet att jag är lite seg)

Hur som helst, för några dagar sedan hade jag lite avskedsmiddag och kräftis med min kära vänner och min släkt. Det var jättejättemysigt. Issa var med oxå men hitt ingen bid nu. Och mormor och morfar dagen efter.

hej och välkommen. du har just surfat in på vad som kommer att bli min, sanna pentons blogg för de närmaste 10 månaderna.Tänka sig att jag som är en så extremt teknisk person som jag (läs:lina) har skaffat en blogg helt själv. Det är helt klart över min tekniska förmåga så om saningen ska fram är det inte jag utan min lillasyster som ligger bakom det. Det här med blogg är väl inte riktigt min grej, men eftersom min släkt och mina vänner vill att jag ska ha en blogg (läs: mamma) så gick jag med på det. Jag kan iochförsig försrå att de vill veta hur jag har det på min illa tripp i amerika så de kommer förmodligen liksom hänga här. typ.
Adois amigas