Lina är tre år yngre än mig och idag fyller hon sexton år (börjar bli gammal syrran). Lina är min syster, min lillasyster. Lina är en väldigt fin person och jag uppskattar när hon lagar mat till mig innan träningen för jag aldrig orkar. (Nej, det är inte för att jag inte kan)

Jag och min syster är både väldigt lika och olika. Jag är bättre på att planera, tänka efter och organisera. Jag är bättre på att vara ordentlig och Lina är bättre på att vara slarvig. Jag vet precis vad jag vill uppnå i livet och har tydliga mål medan Lina har inte har någon aning alls och tar allt lite mer som det kommer. Å andra sidan så är Lina bättre på att koppla av och leva i nuet. Jag tror att jag fick lite mer av mammas gener och Lina fick lite mer av pappas gener när de kommer till dessa egenskaper. Men Lina fick mammas gener också och jag fick pappas. Lina kan till exempel laga mat och älskar att baka, vilket jag och pappa är lite sämre på (sorry pappa, men det är sant). Jag och pappa delar dock världens sportintresse, vi vet allt om allting, vart gick sommar-OS 1932? Och vilket land vann fotbolls-VM 1982? Dessutom har jag super-mega-skön och rolig humor, precis som pappa. Lina och mamma är roliga också, men lite mer allvarliga.

Min syster är kaxig och hon är expert i konsten att driva mig till vansinne. Jag är fysiskt duktigare än henne och utnyttjar det till max, givetvis väl medveten om mitt övertag. Detta leder till att hon fäller en massa kryptiska kommentarer som får mig att vilja banka skiten ur henne ännu mera. Vi har alltid retat gallfeber på varandra men vi är extremt bra kompisar också. Vi kan prata med varandra, vi kan skratta tillsammans och vi har kul ihop. Jag älskar min syster och jag är avundsjuk på henne. Jag önskar att det var jag som fick farmors vader. Å andra sidan tror jag att hon är avundsjuk på mig också. Hon skulle säkert vilja vara lika skön och flamsig som jag och lika målinriktad.

Jag och min syster delar en massa egenskaper också. Vi ser kanske inte jättelika ut, men ofta hör jag att vi har likadana kroppar och rör oss likadant. Haha syrran, om ett år kommer du också ha feta fotbollslår! Men om du växer om mig då du… Även om hon inte skulle erkänna det själv, så går min syster i mina fotspår och ser upp till mig. Precis som jag så spelar min syster fotboll, precis som jag har min syster bestämt sig att läsa naturprogrammet på gymnasiet och precis som jag har hon valt Värmdö Gymnasium. Min syster måste verkligen gilla mig. Jag och min syster är precis lika envisa och båda måste alltid ha sista ordet vilket gör att när vi bråkar, så bråkar vi ordentligt för ingen vill ge med sig. (Som storasyster har du alltid ett ansvar att vara bättre Sanna. Den frasen har man ju hört tusentals gånger när det blivit bråk. När det kommer till bråk så har du ingen aning om hur skonad du är Lina).

När jag skriver detta har jag varit ifrån Lina ganska precis 7,5 månader och jag saknar henne. Stunder som vi har tillsammans, när vi spelar basket i trädgården, kickar boll på gatan, spenderar tid ensamma på landet, sover i varandras säng och kollar på teve hela natten, leker ”katten” eller ”stora hunden” och när vi är hemma ensamma varje dag efter skolan. Det måste vara ganska tyst och ensamt för Lina hemma nu när jag inte är hemma. Hur som helst har den här tiden utan Lina fått mig att inse hur mycket jag saknar henne och att hon alltid kommer att vara en utav de viktigaste personerna i mitt liv.

Grattis på födelsedagen syster, Jag Älskar Dig!